00tal logga
Om tidskriften     Aktuellt nummer      Äldre nummer     Textarkiv     Evenemang     Butik     Kontakt     Sök

 

Information
Datum: 17 November 2003
Tid: 15.00-23.00. Under dagen ges tre inbördes olika föreställningar. » läs mer
                      » program
Plats: Dramatens lilla scen, Almlöfsgatan 1, Stockholm
Biljetter: Bokas via Dramaten på tel 08-667 06 80 eller via dramaten.se


     Medverkande poeter

Charlie Dark
Lidija Dimkovska
Åsa Ericsdotter
FS
Ruben van Gogh
Catharina Gripenberg
Agnieszka Wolny-Hamkalo
Johannes Heldén
Jonas Khemiri
Annika Korpi
Markus Midré
Mette Moestrup
Malte Persson
Alfred Schaffer
Daniel Sjölin
Lars Skinnebach
Arturas Valionis
Sophie Woolley
Heidi von Wright
 
Övriga artister
Agger & Bjurholm
David & the citizens
Naked Ape
Gunnlaugur Egilsson & Stackars Lajka
Rani Nair
St Thomas
Anna Vnuk
  Texttolkare
  Fares Fares, Saga Gärde, Henrik Norlén och Maria Sundbom
 
Scenografi & animation
  Lotta Barlach och Lukas Möllersten


 

Se även:  
» Stockholms poesifestival
2002





Alfred Schaffer

Foto: Hans Vermeulen


Alfred Schaffer föddes 1973 och växte upp utanför Haag. Fadern är holländare, modern härstammar från den karibiska ön Aruba. Sedan 1996 är han bosatt i Sydafrika och en viktig länk i det allt tätare kulturutbudet mellan Sydafrika och Holland. Schaffer bidrar flitigt till LitNet, en guldgruva på Internet för den som vill följa dagens livaktiga diskussion om postapartheid, afrikander-identitet och litteratur.

Tidiga dikter ingår i antologin Språng mot stjärnorna, den sista poetgenerationen från ett sekel, som Ruben van Gogh redigerade 1999. Året därpå kom Schaffers egen debutsamling, Zijn opkomst in de voorstad (”Hans inträde i förstaden”), som 2002 följdes av Dwaalgasten (bokstavligt översatt ”Förirrade gäster”; enligt Van Dales nederländska ordbok en beteckning på fåglar som alltmer sällan uppsöker en viss trakt). Den senare nominerades till priset för årets bästa lyrikvolym, som istället tillföll Tonnus Oosterhoff (som medverkade på Stockholms Poesifestival 1999). Schaffers poesi kan liknas vid hermetiska novelletter, där vi med nöd och näppe kan ana oss till vad som egentligen utspelas: han skriver tydligt om det otydliga. Miljön är aldrig uttalat sydafrikansk, det rör sig om bildklipp från ett slags samhälle i både födslovåndor och dödskamp: ”Den bästa poesin skrivs på ett sätt där poeten inte är medveten om den rådande tidsandan … En sorts ovetskap hos poeten själv förblir ständigt närvarande.”

 

Se länkarna uppe till vänster för övriga presentationer.