En förtrollad värld

Av Nils Forsberg

Hur positionerar sig konsten i en tid där människan inte bara är ett vara-i-världen utan också en vara i världen, frågar sig konstkritikern Nils Forsberg. Han har besökt de tre högaktuella konstnärerna Johanna Billing, Gunilla Klingberg och Peter Geschwind medan de är igång och arbetar med utställningar som på olika sätt förhåller sig till vardagen i vårt konsumtionssamhälle.

Gunilla Klingberg, Moderna Museet

Den tyske fotografen Andreas Gurskys stora bilder brukar ses som ett slags panoramor över den globala ekonomin. I hans version blir exempelvis råvarubörsen i Chicago en färg- och formstudie där mäklarna inte längre är individer, utan en organism i de globala kapitalströmmarnas tjänst. Den svenska konstnären Gunilla Klingberg intresserar sig, precis som Andreas Gursky, för ekonomiska strukturer och deras emblematiska uttryck, men där Gurskys fokus ligger på de stora ekonomiska sammanhangen – börshandel, hamnen i Salerno med rad efter rad av fiatbilar, en monteringshall på Siemens – går Gunilla Klingberg in på en mikronivå. Där Gursky genom överblick och örnperspektiv försöker fånga en essens, är Klingbergs perspektiv horisontellt. Hon försöker inte ställa sig ovanför eller utanför och observera och sammanfatta, utan hon befinner sig mitt i kapitalismens vardagliga varuström. Hon utgår från företagslogotyper och bearbetar dem digitalt till hallucinatoriska mönster som får utgöra affischer, väggar, golv eller hela interiörer i utställningsrummet.
    ”Seven Eleven Twist”, visad på Galleri Ynglingagatan 1 1997, var ett tidigt exempel. På väggen fanns logotypen för den kända närbutikskedjan i kraftigt förvrängd men ändå direkt identifierbar form. På golvet hade två övervakningsspeglar av den typ som brukar finnas i butiker satts ihop till ett klot. En konsthistorisk referens till barockmåleriets anamorfoser, där ett suddigt område på en tavla blev tydligt bara ur ett visst perspektiv, eller via en spegel. Skillnaden var att Klingbergs variant istället innebar en ännu kraftigare förvrängning av bilden.
    I ”Sparspace” var det Sparlivs logotyp som hade satts ihop till en mandala-formad, kaleidoskopisk bild, och hon har även gjort liknande verk utifrån exempelvis Lidls och Aldis logotyper.

– Jag är inte intresserad av Nike eller Apple eller Louis Vuitton, vilket många tror, utan av lågprofilerade, vardagliga och oglamourösa varumärken. Företag vars logotyper de flesta känner igen och som alla har ett förhållande till men inte reflekterar över så mycket.

Är det en kritik mot varumärkesvärlden?

– Nej, det handlar mer om ett sätt att förhålla sig till något som finns oavsett vad man tycker om det. Det är väldigt svårt att ställa sig utanför och kritisera det i en traditionell bemärkelse.

Gunilla Klingberg har tagit en paus i arbetet med att instruera Moderna museets tekniker. Om några dagar öppnar ”Modernautställningen 2006”, museets stora mönstring av den svenska samtidskonsten där hon ska visa installationen ”Mantric Mutation”. Väggarna har klätts med en rödorange tapet vars psykedeliska mönster visar sig bestå av logotyper hon tidigare använt i andra sammanhang. Även spegelgloberna i taket känns igen.
    Men något har skett. Gunilla Klingberg har skiftat perspektiv. På väggarna hänger citat i silverskrift som visar sig komma från någon av new age-gurun Depak Chopras böcker. Logotyperna har trätt i bakgrunden. Från att ha gjort meditativa bilder av företagsloggor har hon flyttat fokus till nyandligheten och dess färdigförpackade livsåskådningslösningar. Det är religionen med konsumtionssamhället som bokstavlig fond.

– När jag reste i Indien för många år sedan kom jag dels i kontakt med den bildvärld och de former som finns där och som jag använt mig av. Men sen mötte jag ju också en hel del människor som var i Indien för att söka någon sorts mening med livet.

Logotyperna glider vidare i Klingbergs konst, upprepas, spegelvänds och förvrids. Själv verkar hon mest förundrad över konsumtionssamhällets accelererande teckenproduktion. Med ett höjt ögonbryn fortsätter hon att försöka förhålla sig till en värld av tecken.

Mer om nr 22»
Butiken»